dom ringde från dagis-andra gången idag... Tilda spyr och ligger lågt i socker.. så lågt som 2,0....
jag som är på väg ut enom dörrarna för att passa in färjan till Malmön gör dagens största misstag-
jag ringer Tildas pappa... BIG misstage! hur kunde jag vara så DUM att jag för en sekund trodde att han faktiskt skulle ställa upp och hämta Tilda och ha henne hemma hos sig en stund så jag i lugn och ro kunde ta mig från jobbet, köra bil i 30 minuter för att SEN hämta henne??? hur kunde jag tro att han som faktiskt var HEMMA (ca 3 minuter ifrån dagis) faktiskt skulle ställa upp den stunden???? Hur kunde jag tro att hans barn faktiskt skulle vara viktigare än: grävmaskinen som han visst var TVUNGEN att köra just NU???
hur kunde jag vara så JÄVLA DUM att jag trodde att JAG skulle kunna få hjälp? trodde jag verkligen att de faktum att jag hämtade barnen i söndags (skulle egentligen få dom i måndags) och var hemma med Tilda på måndagen = förlorad arbetsinkomst när de egentligen va rså att HAN skulle vara hemma skulle spela någon roll? herregud att jag ALDRIG lär mig.. jag måste verkligen vara extremt korkad som tror att barnens välbefinnande någon gång ska gå först???
för visst hade de varit bättre för TIlda att få åka hem och vila istället för att sitta på dagis och vänta på mamma i 45 minuter? tack o lov för snäll sambo som ALLTID ställer upp! de är skönt att veta att de finns någon att lita på!
nu måste jag försöka få upp sockret på henne så att hennes lever slutar med sina "överlevadagen grejer" dvs skickar ut Glukagon i mängder så stackaren spyr som en katt... :-(


2 kommentarer:
stackars lilla dockan då.... Hoppas hon mår bättre nu?
Mamma oxå...?
Kram j
Du är stark.. Jag finns här gumman.. Kram kram
Skicka en kommentar