samvete

de här med samvete....

följande konversation mellan mig o Filip igår kväll:

jag sitter i soffan och har precis sagt åt filip att de är dax att gå upp o lägga sig.

Filip- mamma?

jag- ja?

Filip- har du slutat med de du alltid gjorde förr?

jag- öhhh vadå?

Filip- du vet de som du alltid gjorde när jag hade lagt mig.....

DÅ slog de mig.... jag undviker att gå i trappen så mycket som möjligt eftersom de gör så satans ont i höterna då vilket har gjort att våra kvällsritualer har ändrat sig...numera har vi kört godnatt kramen på bottenvåningen innan barnen har gått upp

Filip saknade att jag kom in på hans rum när han hade lagt sig, gav honom en kram och en puss och sa: godNatt, älskar dig

gissa om mammahjärtat fick dåligt samvete? och gissa vem som gick upp för trappen för att ge han sin puss o kram? och gissa vem som kommer fortsätta att gå upp fr den förbannade trappen varje kväll? hur ont de än gör.....

dom få stunderna med gos man får av en 9½åring är lätt räknade eftersom ALLT är pinsamt och han är ju STOR nu..... alltså gäller de att ta tillvara dom stunderna man får...